Att min skivsamling har stora luckor är ingen hemlighet, men idag inser jag exakt hur stora vissa av dem faktiskt är. Jag talar närmare bestämt om mitt innehav av Van Morrison som är minst sagt spotty. Man skulle förstås kunna hävda att tolv album (plus två samlingar (varav en med udda och outgivet) och en bootleg) är mer än jag har med de flesta artister (mer än någon annan enligt vissa sätt att räkna), men nu talar vi trots allt om en man som har haft en större och jämnare output än de flesta andra. Jag har till exempel ingenting mellan "Tupelo Honey" (1971) och "Inarticulate Speech of the Heart" (1983), något som skulle få många ögonbrun att flaxa som ett segel i orkan.
Jag har alltid tänkt att det där skulle lösa sig i sinom tid. Att man skulle knäcka en lite då och då. Men det har vanligtvis funnits nya och mer spännande objekt som dragit iväg med min uppmärksamhet. Och jag har ju trots allt haft tillgång till nästan allt nödvändigt material (och en del annat) digitalt. Jag har tagit det kallt.
Men nu verkar det som om stora delar av mannens katalog har dragits in. Den finns helt enkelt inte tillgänglig längre i en handel nära mig. Inte någon annanstans heller. De första fyra albumen går fortfarande att få tag på. Detsamma gäller de senaste årens släpp (av vilka de flesta är helt överflödiga). Dessutom finns det fortfarande en uppsjö av billiga Bangsamlingar*. Vem köper dessa bensinstationernas ofrivilliga hyresgäster? Borde inte alla ha sitt eget ex av "Brown Eyed Girl" snart?
På något sätt känns det som att en del av musikhistorien raderats ut. Att den gjorts otillgänglig för kommande generationer. Fast jag kanske överreagerar. Alltihop kanske finns tillgängligt via iTunes Music Store. Kanske förbereds nya utgåvor. Kanske är det bara en förberedelse för CD-formatets slutliga död. En förelöpare i tåget mot elefantkyrkogården.
Och, käre läsare, kanske undrar du varför jag bryr mig. Alltihop ligger ju säkert på min mp3-spelare. Jag kan ju lägga mina pengar på nyare och mer spännande saker. Dessutom finns ju ebay, vår vän i världen.
Ja, kanske är det så, men på något sätt känns det hela ändå sorgligt. Som om något har nått ett tragiskt slut i bortglömdhet.
* Van Morrisons tidigaste material spelades in för skivbolaget Bang 1967 och resulterade i skivorna "Blowing Your Mind!" och "The Best of Van Morrison" (jo, det är sant). Eftersom Van inte äger rättigheterna till dessa inspelningar kan de ges ut av vem som helst och, förutsätter jag, till en begränsad kostnad. Följakligen ges detta material med jämna mellanrum ut i nya billiga utgåvor. Detta hade varit tragiskt nog om det handlat om Vans bästa material. Det gör det inte.
Saturday, March 31, 2007
Sunday, March 25, 2007
The Laws of Blogg eller Disclaimern
För att en blogg ska vara bra krävs det att följande tre regler uppfylls:
1. Dess innehåll ska uppvisa ett visst mått av allmängiltighet
2. Den ska vara välskriven
3. Den ska uppdateras någorlunda regelbundet.
Det här är en disclaimer. Det är här jag, efter att ha talat om vilka regler som gäller, avsvär mig allt ansvar för att reglerna kommer att följas. Det kan tyckas som en ganska onödig handling, men det kommer utifrån min ovilja att utsätta världen för en produkt jag inte kan stå för, speciellt då jag inte på något sätt hållit mina åsikter om vad som är en bra blogg hemliga. Jag vill helt enkelt ha en utväg ifall det skulle visa sig att detta blir ett misslyckat experiment. Till exempel ifall den här bloggen skulle stilla avlida efter bara tre inlägg. Eller i fall jag skulle skriva helt ointressanta saker. Eller skriva intressanta saker på ett ointressant sätt. Det vore ju så pinsamt att klaga på andra, för att sedan göra samma misstag själv.
Om du, käre läsare, har en blogg som inte uppfyller dessa regler, men som du ändå anser vara en ovärdelig tillgång i bloggfloran, eller om du helt enkelt tycker att jag har fel och borde hålla mina kriterier för vad som är bra och dåligt för mig själv, ta inte illa upp. Den här bloggens syfte är på intet sätt att provocera. Jag vill bara visa på det jag ser som förutsättningarna för vårt fortsatta umgänge här.
För, käre läsare, om vi har tur kan det umgänget bli...regelbundet.
1. Dess innehåll ska uppvisa ett visst mått av allmängiltighet
2. Den ska vara välskriven
3. Den ska uppdateras någorlunda regelbundet.
Det här är en disclaimer. Det är här jag, efter att ha talat om vilka regler som gäller, avsvär mig allt ansvar för att reglerna kommer att följas. Det kan tyckas som en ganska onödig handling, men det kommer utifrån min ovilja att utsätta världen för en produkt jag inte kan stå för, speciellt då jag inte på något sätt hållit mina åsikter om vad som är en bra blogg hemliga. Jag vill helt enkelt ha en utväg ifall det skulle visa sig att detta blir ett misslyckat experiment. Till exempel ifall den här bloggen skulle stilla avlida efter bara tre inlägg. Eller i fall jag skulle skriva helt ointressanta saker. Eller skriva intressanta saker på ett ointressant sätt. Det vore ju så pinsamt att klaga på andra, för att sedan göra samma misstag själv.
Om du, käre läsare, har en blogg som inte uppfyller dessa regler, men som du ändå anser vara en ovärdelig tillgång i bloggfloran, eller om du helt enkelt tycker att jag har fel och borde hålla mina kriterier för vad som är bra och dåligt för mig själv, ta inte illa upp. Den här bloggens syfte är på intet sätt att provocera. Jag vill bara visa på det jag ser som förutsättningarna för vårt fortsatta umgänge här.
För, käre läsare, om vi har tur kan det umgänget bli...regelbundet.
Subscribe to:
Posts (Atom)