På snabba fötter genom barndomens TV

Som den arkiv-TV-fantast jag är blev jag naturligtvis intresserad när jag fick veta att Göran Everdahl skrivit en bok med titeln "Kom nu'rå: Barnprogrammen vi minns - eller helst vill glömma". I boken går han igenom svensk barn-TV ("svensk" i det här fallet betyder sådant som sänts i Sverige, snarare än sådant som producerats här). Fokus ligger på sjuttiotalet med omnejd, men boken täcker hela perioden från SVT:s start  till idag (nästan).

Naturligtvis tar det lite formen av en nostalgifest, även för mig som inte var född när de flesta av de beskrivna programmen producerades. Mycket har ju gått i repris senare och gjort intryck även på min generation. Boken är rikt illustrerad (som det brukar heta) och Everdahls texter är kvicka och lättillgängliga. Efter ett tag börjar jag i och för sig tycka att tonen kan bli lite väl käck, vilket är synd, eftersom jag får uppfattningen att författaren verkligen arbetat med sina formuleringar.

För mig fungera dock boken mest som en aptitretare. Ett otal barnprogram betas snabbt av. En lite karaktäristik och kanske en lustig detalj och sedan är det vidare till nästa. Jag finner att jag vill ha mer. Mer historik, större sammanhang. Vilken plats hade barnredaktionen inom SVT (eller om det SR på den tiden)? Vad låg bakom de val man gjorde kring vad som producerades och vad som inte producerades? Hur gjordes programmen? Vilka barnprogram gjordes som idag är bortglömda?

Jag vet att jag gör Göran Everdahl en orätt genom denna min reaktion. Det var inte en sådan bok han föresatte sig att skriva. Troligen bör "Kom nu'rå" betraktas som mycket lyckad utifrån dess målsättning. Förhoppningsvis kommer den att glädja många människor. Men den pekar på hur sorgligt outforskad TV-historien fortfarande är.

Kanske kan Göran Everdahls bok tjäna som ett startskott. Kanske inspirerar den någon till att gräva djupare och redovisa bredare. Jag hoppas att det här bara är början.